söndag 26 maj 2013

Hur gör vi för att barnen ska hitta sig själva?

Man hör ju alltid att vuxna har hittat sig själva vid sådär mellan 35 och 45 årsåldern någonstans. Då tänker jag - det är väl kanske lite väl sent? Tänk om vi pedagoger kunde vara mer delaktiga i att barnen vi har hand om varje dag faktiskt hittar sig själva - eller kanske ännu bättre aldrig behöver leta eftersom de fått vara sig själva hela tiden. Vi kanske bara ska hitta deras styrkor och sedan bygger vi på dom hela vägen upp. De kanske kan få bekräftat varje dag att de duger som de är att de är bra och att alla är olika och att vi stärker dom i olikheterna? Om vi lyckas med detta som pedagoger tänker jag att de kanske inte behöver leta efter att hitta sig själv sen utan då kanske de aldrig tappade sig själva på vägen?

Tänk vad underbart om alla som arbetar i skolan arbetar utifrån samma förhållningssätt och samma värdegrund. Om alla förstärker barns styrkor och jobbar med positiv förstärkning. Då tror jag att vi hade kommit långt i att fånga abrenen så de slipper leta efter sig själva i 35årsåldern. Jag är säker på att om vi låter barnen vara glada, kreativa, positiva, spontana även i skolarbetet och även under lektionerna så kommer de att öka sina positiva sidor och de kommer inte behöva leta efter sig själva som vuxna utan de kunde bara fortsätta att växa istället!

Skolan borde lära av förskolan både i att se varje individ och att öka glädjen och kreativiteten och spontaniteten istället för att kväva den!