tisdag 21 maj 2013

Vem äger barnens lärande?

Sitter mitt i sluttampen av utvecklingssamtal och utformande av IUPer. För första gången har jag låtit mina elever ta ansvaret för sina samtal och det har varit väldigt kul att se. De har tidigare inte varit delaktiga i sitt lärande men successivt har jag arbetat för att synliggöra deras egna utvecklingar genom formativ bedömning, övningar i att se sina egna framgångar, tydliga mål, kamratbedömning och självbedömning. För ett par år sedan visste de inte vad en IUP var och inte heller hur de skulle kunna påverka sitt omdöme - idag är det en klass med otroligt krävande och ifrågasättande elever, en klass som har förutsättningar att ställa kraven på lärarna på högstadiet, de kommer inte nöja sig med annat än att få vara med och påverka sin kunskapsutveckling. Det är en grupp av individer som alla är fullt på det klara med att de kan påverka och de kan ifrågasätta och de vill veta hur de kommer framåt. De gör inte uppgifter om de inte vet var målet är, de frågar alltid efter hur de ska bli bedömda  - många av dessa elever kommer komma långt - och jag är stolt över att ha varit med och lotsat dessa elever hit!

Jag känner att jag har lyckats när eleverna vill veta varför de ska göra en viss sak, när de börjar ifrågasätta min undervisning på ett klokt sätt - då har jag lyckats med min undervisning!

Jag lät eleverna formulera största delen av sina IUPer också . Jag blev full i skratt och samtidigt så otroligt stolt när jag såg citat som "Jag måste öka min förmåga att kommunicera i tal i engelska" eller "Jag behöver öka min muntliga förmåga speciellt behöver jag bli bättre på att argumentera och resonera".  "Jag behöver fortfarande bli bättre på att skriva berättelser med röd tråd i och samtidigt kanske skriva fler adjektiv - jag kan ju göra självbedömning då för att se hur jag ska göra det bättre."

Barnen är bäst på att formulera sina egna mål, skriva om sin egen utveckling och sitt eget lärande om de tillåts att få syn på sitt eget lärande. Vi kan ju inte hålla lärandet och utvecklingen hemlig för den det berör - eller...? Delaktighet är viktig i alla typer av grupper och delaktighet är ju även att få se sin kunskapsutveckling! Vi behöver få in barnen i tänket att de själva ska äga lärandet för då lägger vi över ansvaret på de det berör och då kommer måluppfyllelse öka och de kommer få chans till högre betyg!

Vi måste också ha höga förväntningar på eleverna - många forskare säger idag att det är en av de stora framgångsfaktorerna - och jag tror mycket på det. Hattie bland annat är ju en av dessa som förespråkar synligt lärande och att vi ska ha höga förväntningar på våra elever -  och visst ökar det våra chanser att lyckas om vi har någon som tror på oss! Alla behöver vi någon som säger och visar - klart du kommer klara detta!