fredag 29 november 2013

Värdegrundsarbete i praktiken!

I vårt område har vi en trygghetsgrupp på varje skola. I denna ingår kurator, rektor, skolsköterska samt två representanter från skola och fritids. Denna trygghetsgrupp har ett ansvar att sprida värdegrundsarbetet ut i verksamheten och få det att genomsyra verksamheten. För oss i trygghetsgruppen var det tydligt att vi behövde hitta ett gemensamt förhållningssätt och ett gemensamt språk i vårt värdegrundsarbete för att vi skulle nå fram till våra elever till hundra procent. I områdets trygghetsråd (trygghetsgrupperna från respektive småskola i Rödeby rektorsområde) diskuterade vi ofta olika värdegrundsfrågor och spred sedan detta vidare till respektive skola men vi kände att detta inte räckte, att vi ville arbeta med Den Årliga Planen för trygghet och trivsel som en röd tråd och att ett systematiskt utvecklingsarbete behövdes där värdegrunden skulle genomsyra hela vår verksamhet på riktigt. Vi var överrens om att vi behövde få hela personalen delaktiga i arbetet med Den Årliga Planen för trygghet och trivsel och då i hela processen.

Vi fick då nys om att Skolverket gav en kurs i 7.5 högskolepoäng i Värdegrund där hela skolan skulle vara involverad och vi blev nyfikna. Det krävdes att några tog på sig att ta poängen, åka upp till Kalmar och då göra olika uppgifter både individuellt och i grupp utifrån litteratur och föreläsningar, men det var mycket tydligt att hela skolan skulle anmälas till kursen och att handledarna från högskolan skulle komma ut och arbeta med arbetslaget på skolan vid ett tillfälle. Här såg vi chansen att arbeta med Värdegrunden på ett nytt plan och dessutom börja titta på det med två ben att stå på – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi anmälde vår skola och tre ur personalen (främst ur trygghetsgruppen) samt rektorn valde att ta poäng.

Samtidigt som kursen körde igång bestämde vi oss för att implementera tankarna från kursen efter hand i vår egen verksamhet. Kontinuerligt förmedlade vi vad vi hade varit med om på kursen. Vi ägnade en APT i slutet av vårterminen till att sammanfatta lite utifrån de föreläsningar vi varit på. Vi knöt det till vad skolverket säger och vad nya undersökningar nationellt visar på. Vi visade även vad de olika utvärderingar och kartläggningar på den egna skolan hade visat och vad vi såg som behövde lyftas med då Den Årliga Planen för trygghet och trivsel ska utvärderas och revideras. Även eleverna hade fått vara delaktiga i vilka värdegrundsord de ville vi skulle fokusera på under kommande läsår och detta togs upp. Därefter hade vi förberett olika frågeställningar utifrån vår nuvarande Årliga Planen för trygghet och trivsel som all personal fick fundera över i smågrupper. Dessa diskussioner skulle sedan mynna ut i vår nya Årliga plan för trygghet och trivsel – en gemensam Årlig Plan för trygghet och trivsel som alla varit med och gjort och alla kan känna igen sig i. Grupperna fokuserade på att utvärdera gamla mål, kolla av hur vi hade arbetat för att nå målen, vad vi såg behövdes som nya mål i verksamheten utifrån kartläggningar och diskussioner samt hur vi såg att vi kunde arbeta för att nå dessa nya mål. Dessa diskussioner fick vi ägna två APTer åt och det var det väl värt. Diskussionerna var det viktigaste, vi hade fått igång ett intresse för att arbeta med den Årliga Planen för trygghet och trivsel istället för att vi i trygghetsgruppen skulle visa hur man kunde arbeta hade hela skolan bestämt hur vi skulle arbeta – delaktighet och gemenskap började spira på riktigt.

Då vi skulle skriva ner de mål som kommit fram i diskussionerna och även få med vad vi arbetar med för att nå målen i årlig plan var vi noga med att det skulle bli så tydligt som möjligt. Vi ville att barn, föräldrar och all personal tydligt skulle veta vilka mål som vi har, vem som ansvarar för att dessa mål arbetas med, vad vi gör för att nå målet samt när uppföljning av detta mål kommer att göras. Det var detta systematiska tänk som vi hade i bakhuvudet då vi la upp strukturen på vår nuvarande Årliga plan för trygghet och trivsel och nu är det mycket tydligare.

När nu den Årliga Planen för trygghet och trivsel var skriven och i tryck ville vi implementera denna hos föräldrarna under föräldramötet. Men då vi kände att vi även måste få med våra föräldrar i detta viktiga värdegrundsarbetet på ett nytt sätt valde vi att presentera vår nya plan men att sedan berätta att vi just nu skulle fokusera lite extra på vårt första mål. Vi presenterade målet och lät föräldrarna i grupper prata om hur de tyckte att personal, elever och föräldrar kunde bidra till vårt första mål i årlig plan. Detta samlade vi sedan ihop, sammanställde och arbetade vidare med under konferenserna. Nu har detta arbetet bland annat mynnat ut i att vi påbörjat olika projekt i faddergrupperna, än mer aktivt arbete med bland annat guldkorn och positiv förstärkning både i klasserna och på hela skolan.

Framför allt har kursen gett oss ett systematiskt tänk som gör att alla vet vad som ska göras och Den Årliga Planen för trygghet och trivsel är ett levande redskap som vi arbetar aktivt utifrån. Detta märks bland annat i alla klassrum då vi hjälps åt att synliggöra våra värdegrundsord och våra mål i den årliga planen och omsätta dessa till barnspråk på olika sätt.

Vid varje konferens har vi en stående punkt där vi pratar om hur vi arbetat utifrån målen, vi ger varandra tips och ideer och vi samlar våra tankar och olika uppgifter i en pärm som vi sedan kan plocka ur. Vi tar upp och diskuterar olika värderingar, förhållningssätt och dilemman med jämna mellanrum för att hålla våra diskussioner levande. Vi arbetar aktivt med att utvärdera regler och kartläggningar och omarbetar dessa då behov finns. Vi utvärderar också det förebyggande och det främjande arbetet kontinuerligt så när vi nästa gång ska skriva ihop en ny Årlig Plan för trygghet och trivsel har vi redan gjort mycket av arbetet med att utvärdera, kartlägga och vi har förhoppningsvis bra koll på vilka behov vår verksamhet har i det läget.